Oberoende guide till Slussen och Guldbron i Stockholm. Ingen koppling till Stockholms stad.

Guldbronguldfestslussen.se

Slussen och broarna

Broar i Stockholm: hur många det finns, de mest kända och deras historia

Av Publicerad 9 min läsning

Hur många broar finns det i Stockholm? Det hänger på vem som räknar och vad som får kallas bro. Stockholms stad hade 899 broar i eget bestånd år 2021, Trafikverket ansvarar för runt 1 000 vägbroar i regionen och i reseguiderna dyker talet 57 broar mellan 14 öar upp gång på gång. Redaktionen reder här ut vilken källa som säger vad, presenterar de mest kända broarna med årtal och fakta och förklarar varför många av dem nu måste rustas upp.

Fakta om broar i Stockholm
Stadens broar
899 enligt trafikkontoret 2021: 535 vägbroar, 246 gång- och cykelbroar, 108 gatudäck och 10 övriga
Trafikverkets vägbroar
Runt 1 000 i Stockholmsregionen enligt Trafikverket i juni 2026
Öppningsbara broar
12 i Stockholms län med Trafikverket som ansvarig
Äldsta stenbron
Norrbro, invigd 1807
Första högbron
Tranebergsbron, invigd i augusti 1934
Mest trafikerad
Essingeleden, 140 000 till 170 000 fordon vissa dygn
Nyaste stora bron i centrum
Slussbron, invigd 25 oktober 2020

Hur många broar finns det i Stockholm?

Det finns ingen officiell siffra som täcker samtliga broar i Stockholm. Olika aktörer äger dem och den som räknar definierar en bro på sitt eget sätt. Staden tar hand om broarna i det kommunala gatunätet och statliga vägar som Essingeleden är Trafikverkets ansvar. Varje myndighets antal omfattar därmed bara de broar den själv förvaltar.

Källa Antal Vad som räknas
Stockholms stad, trafikkontoret (2021) 899 Stadens brobestånd inkluderar vägbroar, gång- och cykelbroar, gatudäck samt andra konstruktioner.
Trafikverket (juni 2026) Runt 1 000 Trafikverket ansvarar för underhållet av vägbroar i Stockholmsregionen.
Trafikverket (juli 2026) Omkring 1 000 Vägbroar i hela länet, bland dem tolv öppningsbara som Trafikverket har ansvar för
Reseguider (bland annat Ferryscanner och Great Rail Journeys) 57 Broar mellan 14 öar i Stockholm. Ingen av sidorna anger varifrån siffran kommer.

Staden har gjort den mest ingående inventeringen. I ett tjänsteutlåtande till trafiknämnden från augusti 2021 redovisar trafikkontoret 899 broar indelade i fyra kategorier. Den största gruppen består av 535 vägbroar, sedan följer 246 broar för fotgängare och cyklister. Även 108 gatudäck ingår i stadens siffra, det vill säga gator som ligger på en bärande konstruktion.

Två texter från Trafikverket under sommaren 2026 skiljer sig åt i hur de formulerar antalet vägbroar. I en nyhet om underhållet av Essingeleden skriver myndigheten att den har ansvar för runt 1 000 vägbroar i Stockholmsregionen. I en text från juli om öppningsbara broar står det i stället att det finns omkring 1 000 vägbroar i länet som helhet. Enligt Trafikverket kan en vägbro vara både en kort vägsträcka över en å och en hög konstruktion över ett stort vatten.

I turistsammanhang är det talet 57 som dyker upp oftast. Det anger antalet broar mellan de 14 öar som innerstaden sägs vara byggd på. Någon myndighet som ligger bakom uppgiften har redaktionen inte hittat och den täcker tydligt bara en bråkdel av alla broar som finns.

De mest kända broarna i Stockholm

Broarna i tabellen är de som stockholmare och besökare oftast tar upp när de talar om stadens broar. Årtalen är hämtade från Stockholmskällan, Stockholms stad, Trafikverket samt arkivuppgifter hos ArkDes.

Bro Invigd Läge Fakta
Norrbro 1807 Från Lejonbacken vid slottet över Helgeandsholmen till Gustav Adolfs torg Det är Stockholms äldsta stenbro. Den invigdes på nytt den 23 januari 2010 efter en fullständig renovering som kostade 175 miljoner kronor.
Skeppsholmsbron 1861 Ut till Skeppsholmen Bro av gjutjärn. Den första bron på platsen byggdes 1638 till 1640 och brann 1822.
Liljeholmsbron 1928 Hornstull på Södermalm och Liljeholmen Enligt Skönhetsrådet 2019 utredde staden om bron skulle ersättas.
Tranebergsbron 1934 Förbindelse mellan Kristineberg på Kungsholmen och Traneberg i Bromma. Stockholms första högbro. Spannet på 181 meter var då världens längsta i betong.
Västerbron 1935 Förbinder Kungsholmen med Södermalm genom Långholmen. Bron byggdes mellan 1931 och 1935 efter ritningar av Birger Borgström, Paul Hedqvist och David Dahl.
Strömbron 1946 Spänner över Strömmen, från Skeppsbron till Kungsträdgården Byggd som en tillfällig bro och står kvar i dag.
Essingeleden 1966 och 1967 Väster om innerstaden, del av E4 En åtta kilometer lång transportled bestående av flera broar och viadukter, som till stor del går över vatten.
Slussbron 2020 Sammanlänkar Skeppsbrokajen i Gamla stan med Södermalm vid Katarinahissen. Bron är 140 meter lång och 45 meter bred. Dess vikt anges olika i olika källor: 3 400 ton, 3 500 ton eller 3 700 ton.

Norrbro och Skeppsholmsbron

Bland de stora broar som är i bruk i dag är Norrbro äldst. Stockholmskällan berättar att en norra bro till staden omtalas redan under 1200-talet. På 1700-talet låg två broar ungefär där Norrbro finns nu, Slaktarhusbron och Vedgårdsbron och de revs när stenbron uppfördes. Vid återinvigningen i januari 2010 lade kronprinsessan Victoria den sista stenen.

Skeppsholmsbrons förhistoria går ännu längre tillbaka. En arkeologisk rapport från Vrak, Museum of Wrecks, anger att den första bron till Skeppsholmen byggdes 1638 till 1640. Den brann 1822 och fick då ge plats åt en flottbro och 1861 kom den gjutjärnsbro som står där än i dag. Räcket pryds av en förgylld kunglig krona, som går att se på en bild från 1960 i Stockholmskällan.

Tranebergsbron och Västerbron

Det var under 1930-talet som de stora broarna av betong och stål kom till Stockholm. Enligt Stadsmuseet tog Gustav III initiativ till en första bro till Traneberg när en ny väg anlades till Drottningholm 1784 till 1787. Senare kom en flottbro i stället och 1913 till 1914 en pontonbro av järn som bar spårvagnen till Bromma. Den nya Tranebergsbron invigdes i augusti 1934 och dess betongspann var vid den tiden det längsta i världen.

Västerbron invigdes ett år därefter. Rådet till skydd för Stockholms skönhet, även känt som Skönhetsrådet, konstaterar att bron blivit en symbol för hela Stockholm. Enligt ArkDes byggnadsdata ritades den av arkitekterna Birger Borgström, Paul Hedqvist och David Dahl, med E. Nilsson som konstruktör.

Essingeleden och Slussbron

Essingeleden byggdes för att leda genomfartstrafiken förbi innerstaden. Trafikverket skriver i en artikel om ledens 60-årsjubileum att den dimensionerades för cirka 80 000 fordon per dygn. I dag är den Sveriges mest trafikerade väg, där mellan 140 000 och 170 000 fordon passerar vissa dagar. Leden öppnades i två etapper, 1966 och 1967.

Slussbron, som i folkmun kallas Guldbron, är den senast byggda stora bron i centrum. Den invigdes av kungen söndagen 25 oktober 2020 och enligt The Local släpptes trafiken på i begränsad omfattning dagen därpå. Ramboll projekterade stålöverbyggnaden åt Skanska och uppger att bron mäter 140 meter på längden och 45 meter på bredden. Om vikten är källorna inte överens: Ramboll skriver 3 400 ton för stålet men citerar också en av sina egna brodesigners som säger 3 500 ton och The Local anger 3 700 ton. Mer om bron finns i guiden till Slussbron och i texten om hur Slussenbron byggdes och fraktades.

Broarna som byggde staden

Stockholm är byggt där Mälaren möter Saltsjön och varje ny bro har låtit staden växa. Skönhetsrådet beskriver hur broarna från Stadsholmen söderut och norrut gjorde det möjligt att från 1600-talet lägga ut rutnätsstaden på malmarna. Tre sekler senare öppnade Tranebergsbron, Liljeholmsbron och Skanstullsbron stadens omland för bebyggelse.

Trafikkontorets genomgång från 2021 bekräftar bilden med siffror. Merparten av stadens broar kom till före 1980, med tydliga toppar på 1930-talet och under 1960- och 1970-talen. På 1930-talet var det större broar som byggdes, medan 1960- och 1970-talen gav fler broar som i genomsnitt var mindre. Efter 1980 byggdes färre nya broar.

Under 2000-talet har många av de nya broarna byggts för gående och cyklister. Skönhetsrådet pekar exempelvis på Alviksbron och Allébron från 2000, Sicklauddsbron från 2002 samt Folke Bernadottes bro från 2019. Rådet menar att kommande broar bör prioritera gång- och cykeltrafik och föreslår låga öppningsbara broar mellan Södermalm och Hammarby sjöstad.

Åldrande broar och debatten om dem

En stor del av broarna börjar nå slutet av den livslängd de planerades för. Trafikkontoret skriver att broar som konstruerades före 1994 har en avsedd teknisk livslängd på upp till 80 år. År 2035 har omkring 95 procent av stadens broar passerat 30 år och 166 broar, ungefär 18 procent, är då över 80 år gamla. År 2020 var motsvarande antal 69 broar.

I november 2019 överlämnade Skönhetsrådet en skrivelse om en strategi för Stockholms broar till kommunfullmäktige. I dokumentet framhåller rådet att rivningen av Gamla Lidingöbron från 1925 redan var beslutad, medan en rivning utreddes för Danviksbron från 1922 och Liljeholmsbron. Rådet ville att en strategi skulle ta hänsyn till arkitektur, kulturmiljö och teknikhistoria, inte endast till teknisk livslängd.

Kritiken riktar sig även mot nyare broar. Skönhetsrådet beskriver Centralbron som ett våldsamt ingrepp i kulturmiljön mellan Gamla stan och Riddarholmen och anser att den provisoriska Strömbron från 1946 vanpryder ett av de känsligaste lägena i staden. Om Guldbron vid Slussen skrev rådet att gestaltningen inte diskuterats tillräckligt med tanke på var bron ligger. Vad stockholmare själva tycker om bron kan läsas i gästboken om Guldbron.

Öppningsbara broar

Vissa broar kan öppnas för att ge båtar möjlighet att passera. Trafikverket ansvarar för tolv öppningsbara broar i Stockholms län, bland andra Nockebybron, Tappströmsbron, Stäketbron och broarna över Södertälje kanal. Vid Slussen bygger staden en ny slusskanal mellan Mälaren och Saltsjön. Enligt stadens tidslinje, senast uppdaterad den 8 juni 2026, ska den vara klar för båttrafik år 2027, samma år som den nya gång- och cykelbron Lilla Söderströmsbron invigs.

Så räknade redaktionen

Siffrorna kommer från trafikkontorets tjänsteutlåtande från 2021 och från de nyheter Trafikverket publicerade i juni och juli 2026. Stadens uppgifter avser endast dess eget brobestånd och kan ha förändrats sedan dess. Ingen av källorna gör en räkning av alla broar i Stockholm, oavsett vem som äger dem.

Vanliga frågor om broar i Stockholm

Hur många broar finns det i Stockholm?

Stockholms stad hade 899 broar i sitt bestånd år 2021, inklusive gång- och cykelbroar samt gatudäck. Trafikverket anger runt 1 000 vägbroar i regionen, medan reseguider ofta nämner talet 57 broar mellan 14 öar.

Vilken är Stockholms äldsta bro?

Stockholmskällan anger att Norrbro, som byggdes år 1807, är Stockholms äldsta bro i sten. Redan under medeltiden fanns det broar på samma plats.

Vilken bro i Stockholm har mest trafik?

Enligt Trafikverket är Essingeleden Sveriges väg med högst trafikvolym. Vissa dygn kör mellan 140 000 och 170 000 fordon på leden.

Vilken var Stockholms första högbro?

Stockholms första högbro var Tranebergsbron, som öppnades i augusti 1934. Dess 181 meter långa spännvidd i betong var vid invigningen världens längsta av sitt slag.

Hur lång är Slussbron?

Ramboll anger att Slussbron är 140 meter lång och 45 meter bred. Invigningen ägde rum den 25 oktober 2020.

Varför ska vissa gamla broar ersättas?

Eftersom många broar byggdes innan 1980 närmar de sig sin tekniskt beräknade livslängd. Trafikkontoret räknar med att 18 procent av stadens broar 2035 kommer att vara över 80 år.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 26 oktober 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *