Slussen ligger mellan Gamla stan och Södermalm där Mälaren möter Saltsjön. Fartyg har slussats här sedan år 1642 och i dag sker regleringen av Mälarens vattennivå på samma plats. Sjön förser enligt Stockholms stad ungefär två miljoner människor med dricksvatten. Ombyggnaden av hela området påbörjades år 2016. Enligt stadens tidslinje ska den nya trafiklösningen vara färdig år 2027 och de sista arbetena avslutas år 2028, medan Slusstunneln beräknas bli helt klar år 2029.
- Fakta om Slussen
- Läge
- Söderström i centrala Stockholm mellan Gamla stan och Södermalm
- Första slussen
- Kristinaslussen, invigd 1642
- Slussar på platsen
- Kristinaslussen från 1642, Polhemslussen från 1755, Nils Ericsonslussen från 1850 eller 1852 beroende på källa, Karl Johansslussen från 1935 samt den nya Victoriaslussen
- Ombyggnaden
- Startade 2016. Ny trafiklösning klar 2027, sista arbetena 2028 och hela Slusstunneln 2029 enligt staden.
- Nettokostnad
- Cirka 12,6 miljarder kronor enligt Stockholms stad
- Avtappning till Saltsjön
- Från cirka 300 till 1 400 kubikmeter vatten per sekund
- Kollektivtrafik
- Tunnelbanans röda och gröna linjer, bussar mot Nacka och Värmdö, Saltsjöbanan tidigast i slutet av 2028
- Byggherre
- Stockholms stad är ansvarig för bygget medan SL inom Region Stockholm hanterar kollektivtrafiken.
Vad är Slussen?
Ordet har mer än en betydelse. Det omfattar både slussen med vattenanläggningen i Söderström och hela trafikplatsen med gator, broar, torg och stationer mellan Gamla stan och Södermalm. Enligt Stockholms stad fungerar Slussen som en central knutpunkt för alla former av transport och den nya anläggningen beskrivs som stadens näst största omstigningsplats. Här sammanfaller tunnelbana, buss, Saltsjöbanan, cykel, gångtrafik och båttrafik.
För många stockholmare är Slussen ett av de mest debatterade byggprojekten under modern tid. Den gamla anläggningen från 1935 bedömdes av Stockholms stadsmuseum som kulturhistoriskt mycket värdefull, samtidigt som betongkonstruktionen var sliten. Rivningen är sedan länge genomförd och vissa delar av den nya Slussen är redan öppna, medan andra fortfarande utgör en aktiv byggarbetsplats.
Slussens historia sedan 1642
Innan den första slussen byggdes utgjorde Söderström ett naturligt sund med stark ström. Enligt Stockholms stadsmuseum drogs fartygen uppströms med hjälp av kättingar, medan man använde liknande kättingar för att bromsa dem nedströms. Vattenkraften utnyttjades för att driva kvarnar och smedjor som stod på pålar mitt i strömmen.
Kristinaslussen öppnades år 1642 och fick sitt namn efter drottning Kristina. Mer än hundra år senare, 1755, togs en bredare och djupare sluss i bruk som Christopher Polhem hade utformat. Med ångbåtarna kom behovet av mer utrymme. Därför byggdes en tredje sluss efter ritningar av Nils Ericson.
Fem slussar på samma plats
| Sluss | Tagen i bruk | Kännetecken |
|---|---|---|
| Kristinaslussen | 1642 | Den första slussen i Söderström. Inga kända spår av den finns kvar i dag. |
| Polhemslussen | 1755 | En bredare och djupare sluss, skapad av Christopher Polhem |
| Nils Ericsonslussen | 1850 eller 1852 | Byggd för ångbåtarna. Rännan blev avtappningskanal 1935 och är i dag fiskvandringsled. |
| Karl Johansslussen | 1935 | En del av den stora trafikanläggningen med klöverbladsformen |
| Victoriaslussen | Öppnar för båttrafik 2027 enligt staden | En del av den nya Slussen. Kommunstyrelsen fastställde namnet den 1 december 2021. |
Uppgifterna om Nils Ericsons sluss går isär. Stockholms stadsmuseum anger att den togs i bruk år 1852, medan Stockholms stad på sina webbsidor om fiskvandringsleden refererar till den gamla slussen från år 1850. Söder om slussen restes statyn över Karl XIV Johan, som avtäcktes år 1854.
Klöverbladet från 1935
Runt år 1900 växte trafikproblemen alltmer. Spårvagnstrafiken över Slussen startade år 1912 och enligt Stadsmuseets rapport ökade trafiken över slussbroarna nästan åtta gånger mellan 1918 och 1930. De ständiga köerna ledde till benämningen slusseneländet. Redan år 1895 föreslog staden en större slusskanal, men förslaget godkändes aldrig.
Lösningen blev en trafikplats i flera plan. Ingenjören Gösta Lundborg på stadsplanekontoret och arkitekten Tage William-Olsson tog fram förslaget som stadsfullmäktige antog 1931. Uppgifter från William-Olsson själv pekar på att idén med klöverbladet var Lundborgs, medan William-Olsson gav anläggningen dess arkitektoniska form. Från den 1 juli 1934 var Holger Blom ansvarig arkitekt.
Invigningen ägde rum den 15 oktober 1935. Anläggningen inkluderade tre klöverblad, täckta gångvägar för fotgängare och en ny sluss. Enligt Stockholms stadsmuseums byggnadshistoriska rapport om Slussen är detta troligen den första klöverbladsanläggning som någonsin byggts i en stadsmiljö. År 1932 passerade cirka 60 000 gående Slussen dagligen, vilket gjorde att fotgängare fick egna gångstråk som exempelvis Gula gången.
Varför byggs Slussen om?
Efter över 80 år var den gamla anläggningen helt utsliten. Stockholms stad uppger att betongen inte tålde saltvatten och bröts ner på många ställen. En undermålig grundläggning orsakade sättningar på upp till 25 centimeter. Därför bedömde staden att hela anläggningen måste rivas och byggas upp på nytt från grunden.
Ett annat skäl för projektet är vattenhanteringen. Den tidigare kapaciteten att leda bort vatten från Mälaren räckte inte för att undvika översvämningar vid höga flöden. Med den nya Slussen kan man nu släppa ut nästan fem gånger mer vatten jämfört med tidigare.
Staden vill också omforma området för människors behov. Den nya trafiklösningen ger företräde åt gående och cyklister och platsen ska bli en mötesplats med torg, kajer och grönytor. Enligt staden kommer över 100 träd att planteras i den nya Slussen.
Nya Slussen: tidplanen steg för steg
Arbetet på bygget startade år 2016. Den första stora milstolpen blev den nya huvudbron, Slussbron, som många benämner Guldbron. Bron skeppades till platsen, monterades och togs i bruk år 2020. Mer information om bygget av den nya Slussenbron finns i en separat text, medan detaljer kring invigningsdagen beskrivs i artikeln om invigningen av Slussbron.
| År | Vad som händer enligt Stockholms stad |
|---|---|
| 2016 | Ombyggnaden startar |
| 2018 | En provisorisk bussterminal på Stadsgården tas i drift samtidigt som den centrala delen av den gamla Slussen rivs. |
| 2019 och 2020 | Slussbron anländer till platsen, monteras och tas i bruk. Samtidigt påbörjas arbetet med att bygga den nya bussterminalen. |
| 2021 och 2022 | Nya avtappningskanaler anläggs och den södra kanalen tas i drift. Den östra lågbron för fotgängare och cyklister öppnas. |
| 2023 | Katarinahissen tas i drift. Den västra delen av Munkbrokajen öppnar. |
| 2024 | Vattentorget samt fiskvandringsleden tas i bruk i juni. |
| 2025 | Nya Södermalmstorg och Mälartrappan tas i bruk. Torget öppnade den 6 juni 2025. |
| 2026 | Bussterminalen, den nya regleringen av Mälaren samt Mälarterrassen planeras stå klara. |
| 2027 | Lilla Söderströmsbron för fotgängare och cyklister invigs, slusskanalen öppnas för båttrafik och hela trafiklösningen ska vara färdig. |
| 2028 och 2029 | Katarinaparken färdigställs. Hela Slusstunneln öppnas för trafik och slitsen i Slussbron öppnas för biltrafik. |
Uppgifterna i stadens tidslinje för projekt Slussen, senast uppdaterad den 8 juni 2026, ligger till grund för tabellen. Tidplanen har ändrats flera gånger och vissa delar kan komma att bli färdiga senare än planerat.
Läget i dag (26 oktober 2026)
Bussterminalen i Katarinaberget är färdigbyggd men ännu inte öppen för resenärer. Region Stockholm övertog anläggningen den 30 september 2026 och uppger att ett fast datum för start av trafiken ännu inte är beslutat. Stadens mål är att terminalen öppnar under hösten 2026.
Gång- och cykelbron över Söderström gjuts färdigt i november och planeras tas i bruk i början av 2027. På Vattentorget görs justeringar efter att tester av vattenanläggningen visat att erosionsskyddet i avtappningskanalerna behövde kompletteras. Arbeten pågår även vid Ryssgården, i Slusstunneln samt med överdäckningen av Stadsgårdsleden.
Vad kostar nya Slussen?
Nettokostnaden för projekt Slussen uppgår enligt Stockholms stad till cirka 12,6 miljarder kronor. Staden betalar hela ombyggnaden utom bussterminalen i Katarinaberget. Den delas mellan staden och regionen med 25 procent vardera, medan staten står för 50 procent. Om terminalens budget överskrids bidrar även Värmdö kommun. Finansieringen av Mälarens reglering diskuteras med de kommuner som ligger kring sjön.
Förseningarna har fått kritik. Stockholms Handelskammare räknade i september 2025 med att förseningen av bussterminalen, som först skulle ha öppnat i slutet av 2023, kostar resenärerna över 1,5 miljarder kronor i förlorad restid. Beräkningen bygger på Trafikverkets modell för samhällsekonomiska kalkyler. Staden förklarar förseningen med att installation och samordning av tekniska system har krävt mer tid än beräknat.
Vattnet: Mälaren, Saltsjön och dricksvattnet
Mälarens vattennivå har reglerats sedan 1940-talet via kanaler och luckor i Stockholm och Södertälje. Luckorna öppnas eller stängs beroende på om vattennivån stiger eller sjunker till vissa gränser. Den nya regleringslösningen har utvecklats av staden tillsammans med bland annat SMHI. Den syftar till att minska risken både för översvämningar och för låga vattennivåer samt hindra saltvatten från att tränga in i sjön.
Genom de nya kanalerna vid Slussen femdubblas kapaciteten för avtappning, från högst cirka 300 till 1 400 kubikmeter per sekund. För hela Mälaren stiger den möjliga avtappningskapaciteten från 800 till 2 000 kubikmeter per sekund, enligt stadens sida om klimatanpassningen av Slussen. I Hammarby fördubblas avtappningen från 70 till 140 kubikmeter per sekund. Staden har undersökt möjligheten att släppa ut mer vatten i Södertälje, men då skulle mer kvicksilver föras ut i Östersjön.
Anläggningen är dimensionerad för en livslängd på ungefär 100 år. Projektet bygger på en global havsnivåhöjning på cirka en meter, vilket med landhöjningen motsvarar ungefär en halv meter i Stockholmsområdet. Översvämningsskyddet är enligt staden utformat för att klara en havsyta som ligger drygt två meter över dagens medelvattennivå i Saltsjön. Regleringen ska, precis som tidigare, skötas av Stockholms Hamnar.
Den gamla Nils Ericsonslussen har omvandlats till en fiskvandringsled under Norra slusskajen. Där kan simsvaga fiskar som braxen och abborre ta sig mellan Mälaren och Saltsjön. Vid Munkbrokajen intill Vattentorget finns en skärm som visar fiskarna för förbipasserande.
Slussen som trafiknod
Tunnelbanans röda och gröna linjer passerar Slussen på väg mot Gamla stan och T-Centralen. Stationen byggs om med nya ingångar, inklusive en ny entré på Katarinavägen och fyra hissar i stället för två. Under Ryssgården byggs en ny norra ingång för att underlätta byte mellan tunnelbana, Saltsjöbanan och färjor.
Sedan 2018 har bussarna från Nacka och Värmdö använt tillfälliga terminaler. Den nya permanenta terminalen är inbyggd i Katarinaberget och har 17 avgångshållplatser samt 6 ankomstplatser. Resenärerna väntar i en separat vänthall som är avskild från bussarna. Bussarna kommer in genom en tunnel som går från Stadsgårdsleden vid Fotografiska. Enligt Stockholms stad togs 330 000 kubikmeter berg bort under de åtta år som bygget pågick.
I dag når Saltsjöbanan inte Slussen. Region Stockholm anlägger en ny järnväg mellan Henriksdal och Slussen, inklusive en ny station med dubbelspår. Enligt Region Stockholms sida om Saltsjöbanan till Slussen läggs spåren tillbaka år 2028 och tågen kan börja köra till Slussen tidigast i slutet av 2028. En ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan, pendelbåtarna och Waxholmsbolaget planeras på Skeppsbrokajen och förväntas vara färdig år 2029 enligt regionens uppgifter.
Slussbron används i dag av bilar, bussar, cyklister och fotgängare mellan Gamla stan och Södermalm. Mer information om bron, dess dimensioner och hur den uppfattas i staden finns på startsidan om Guldbron. När Slusstunneln är färdig öppnas slitsen i bron, vilken förbinder Skeppsbrokajen med Stadsgårdsleden.
Platser runt Slussen
Katarinahissen på Södermalmssidan kom i drift igen år 2023 enligt stadens tidslinje. Stadsmuseet räknar hissen till den funktionalistiska miljön från 1930-talet som även omfattar den gamla Slussen. I anslutning till hissen ligger Ryssgården utanför Stadsmuseet, i den byggnad som tidigare var Södra stadshuset. Torget renoveras fram till hösten 2027 och utformas som en plats för torghandel med ett vårdträd.
Nya Södermalmstorg invigdes den 6 juni 2025 och innehåller utrymme för uteserveringar, torghandel och olika evenemang. Mälartrappan leder ner till kajen och vid torget ligger Mälarterrassen, som enligt Stockholms stad ska öppna år 2026 med kaféer och restauranger över tre våningsplan. Under Slussbron vid Vattentorget finns två restauranger med uteserveringar, enligt staden. Vilka restauranger som är öppna just nu redovisas på sidan om restauranger under Guldbron.
På Gamla stan-sidan ligger Slussplan, där Munkbroleden når sitt slut och Munkbrokajen förlängt promenaden mot Skeppsbron. Längre fram öppnar en handelsplats mellan bussterminalen, tunnelbanan och Saltsjöbanan, enligt staden år 2027. Katarinaparken, som anläggs ovanpå den överdäckta Stadsgårdsleden, ska bli färdig år 2028 med utsikt över Saltsjön, Skeppsholmen och Djurgården.
Ombyggnaden påverkar ett stort antal verksamheter i området, bland annat restauranger, butiker och kontor. Den som vill läsa mer om entreprenörskap och hur stadsomvandling påverkar företag hittar relevant information på naringslivsbolaget.se.
Vanliga frågor om Slussen
Varför heter det Slussen?
Namnet härstammar från slussarna i Söderström, där fartyg sedan 1642 har slussats mellan Mälaren och Saltsjön. I dag används begreppet Slussen om hela området inklusive slussen, broarna, torgen och stationerna.
När blir nya Slussen klar?
Stockholms stad anger att den nya trafiklösningen ska vara färdig år 2027 och att de sista byggarbetena avslutas år 2028. Hela Slusstunneln beräknas bli färdig år 2029.
Vad kostar ombyggnaden av Slussen?
Nettokostnaden uppgår till cirka 12,6 miljarder kronor enligt staden. Bussterminalen finansieras gemensamt av staden, regionen och staten.
Hur många slussar har funnits vid Slussen?
Räknar man med Victoriaslussen har det funnits fem. Tidigare byggdes Kristinaslussen år 1642, Polhemslussen år 1755, Nils Ericsonslussen i början av 1850-talet och Karl Johansslussen år 1935.
När öppnar bussterminalen i Katarinaberget?
Ett exakt datum har ännu inte fastställts. Region Stockholm tog över terminalen den 30 september 2026 och staden avser att den ska tas i bruk under hösten 2026.
Kan båtar slussa vid Slussen?
Båttrafiken genom slusskanalen vid Victoriaslussen kommer att starta år 2027 enligt staden. Först när gång- och cykelbron är färdigställd samt när Mälaren inte längre används som arbetsområde kan slussen tas i drift.
Går Saltsjöbanan till Slussen?
Inte i dagsläget. Region Stockholm räknar med att tågen når Slussen tidigast i slutet av 2028.
Källor
- Stockholms stad: Slussen
- Stockholms stad: Tidslinje för projekt Slussen (uppdaterad 8 juni 2026)
- Stockholms stad: Fördjupa dig i projekt Slussen, finansiering
- Stockholms stad: Klimatanpassning och ny reglering av Mälaren
- Stockholms stad: Så blir nya Slussen
- Stockholms stad: Pågående arbeten Slussen (uppdaterad 23 oktober 2026)
- Stockholms stad: Slussens nya bussterminal klar för nästa fas
- Stockholms stad: Nästa steg för Slussens nya bussterminal
- Stockholms stadsmuseum: Slussen, 1935 års anläggning, byggnadshistorisk rapport 2005:3
- Stockholms stad: Kommunstyrelsens protokoll 1 december 2021, namn på Victoriaslussen
- Region Stockholm: Bussen i Slussen
- Region Stockholm: Tunnelbanan i Slussen
- Region Stockholm: Saltsjöbanan till Slussen
- Region Stockholm: Slussens färjeterminal
- SVT Nyheter 29 maj 2019: Röda linjen avstängd mellan T-centralen och Slussen
- Stockholms Handelskammare 1 september 2025: Efter förseningsbeskedet för Slussen
Uppgifterna kontrollerades 26 oktober 2026.