Oberoende guide till Slussen och Guldbron i Stockholm. Ingen koppling till Stockholms stad.

Bygget av Slussenbron: från tillverkning i Kina till plats vid Slussen

Senast uppdaterad

Slussenbron, som officiellt heter Slussbron och i folkmun kallas Guldbron, kom till på andra sidan jorden. China Railway Shanhaiguan Bridge Group byggde stålkonstruktionen i Kina. Fartyget Zhen Hua 33 tog den sedan hel och i ett stycke över haven till Stockholm, dit den anlände den 11 mars 2020. Mindre än två veckor senare vilade bron på stöden mellan Gamla stan och Södermalm. Redaktionen går här igenom förloppet steg för steg, från upphandling till målning, med källan angiven för varje uppgift.

Fakta om Slussenbron
Officiellt namn
Slussbron, även kallad Guldbron
Längd och bredd
Enligt Stockholms stad är bron 140 meter lång och 45 meter bred. GAC Sweden anger i stället längden till 143 meter.
Vikt
Stockholms stad (2019) uppger en vikt på cirka 3 700 ton. Skanska (2020) anger 3 500 ton. Stålbyggnad refererar till en total stålvikt på ungefär 3 400 ton.
Formgivning
Foster + Partners. Chefsarkitekt Spencer de Grey enligt Stockholms stad.
Huvudentreprenör
Skanska, med Ramboll som konstruktör av stålöverbyggnaden
Tillverkare
China Railway Shanhaiguan Bridge Group (CRSBG)
Kostnad för bron
198 miljoner kronor enligt GAC Sweden och Mitt i
Sjötransport
Zhen Hua 33, från 2 januari till 11 mars 2020
Beräknad livslängd
120 år enligt Stockholms stad
Invigning
25 oktober 2020, öppen för trafik från 26 oktober 2020

Varför Slussen behövde en ny huvudbro

Slussen utgör en central trafikknutpunkt i Stockholm och är samtidigt den plats där Mälaren möter Saltsjön. Anläggningen, som togs i bruk 1935, bedömdes av Skanska efter cirka 80 år som sliten, med brister i grundläggningen, vittrande betong och korroderad armering. Stockholms stad bestämde sig därför för att riva den befintliga anläggningen och bygga om hela området från grunden. Arbetet påbörjades 2016. Ytterligare information om projektet finns i guiden till Slussen.

Att den nya huvudbron skulle bli en stålbro bestämdes på ett tidigt stadium. I stadens frågor och svar om huvudbron står att en bro i betong skulle ha vägt avsevärt mer och behövt fler grundpålar. Med betong hade det också varit svårt att få tillräcklig fri höjd och öppna ytor under brobanan. En bro av stål gick däremot att tillverka någon annanstans och lyfta in på kort tid, samtidigt som stöden och ytorna runt omkring gjordes klara på plats.

Upphandlingen och skälen till att Slussenbron byggdes i Kina

Skanska tilldelades 2015 totalentreprenaden för den nya huvudbron, enligt Stålbyggnad. Detta omfattade alla steg från planering och projektering till tillverkning, leverans och montage på brostöden. Ramboll utförde beräkningar och ritningar för stålöverbyggnaden tillsammans med Skanska. Arkitektkontoret Foster + Partners stod för brons utformning.

Stockholms stad krävde att anbudsgivare skulle föreslå tre möjliga tillverkare redan i prekvalificeringen. Enligt staden inkluderade Skanskas anbud två europeiska och en kinesisk underleverantör. Den europeiska leverantör som låg bra till prismässigt föll bort på grund av rekonstruktion eller konkurs. Den andra europeiska aktören var betydligt dyrare än den kinesiska, även när man räknade in tillverknings- och transportkostnader. Stockholms stad betonar att CRSBG:s förmåga att leverera både i tid och med krävd kvalitet blev avgörande.

En annan faktor var tillverkningsutrustningen. Staden påpekar att de stora hallarna och lyftanordningarna som behövs för så stora bronsektioner finns i Kina men saknas i Sverige. Skanska har redogjort för att bolaget besökte potentiella tillverkare innan anbudsprocessen och undersökte deras arbetsvillkor, etik och miljöarbete.

Tillverkningen i Shanhaiguan och Zhongshan

Arbetet med att tillverka Slussenbron kom i gång i mars 2018. Enligt Stålbyggnads genomgång av huvudbron skedde plåtskärningen och den automatiska svetsningen av panelerna vid en fabrik i Shanhaiguan. Därifrån fraktades panelerna till Zhongshan i södra Kina. Där fogades de samman, först till 72 sektioner och sedan till åtta segment som fick sin färg, innan hela bron till sist sattes ihop till en enda enhet.

Två traverskranar med en lyftförmåga på 2 000 ton vardera hissade den färdiga bron i Zhongshans hamn och ställde den på två pontoner som byggts för ändamålet. Därefter drogs pontonerna in över transportfartygets nedsänkta däck, där de spändes fast.

Sjöresan med Zhen Hua 33

Zhen Hua 33 hör till de halvt nedsänkbara fartygen, vilket betyder att däcket kan läggas flera meter under vattnet. Fartyget mäter 227 meter i längd och 43 meter i bredd, enligt Stockholms stad som SVT hänvisar till. Med bron ombord gick det från Kina den 2 januari 2020. Enligt Skanska blev sträckan 20 333 kilometer: runt Indiens sydspets, via Suezkanalen och Medelhavet och därefter genom Engelska kanalen och Östersjön.

GAC Sweden, som fungerade som lokalt ombud för transporten, hade beräknat att ankomsten till Stockholm skulle ske den 17 februari. Starka vindar och vågor på över nio meter i Biscayabukten tvingade fartyget att ankra utanför Spaniens sydkust. Skanska uppger att väntan utanför Spanien och Portugal varade i ungefär en månad.

Tidpunkt Händelse Källa
2015 Skanska erhöll totalentreprenaden för huvudbron Stålbyggnad
Mars 2018 Tillverkningen startar i Kina Stockholms stad
2 januari 2020 Zhen Hua 33 lämnar Kina Skanska, GAC Sweden
11 mars 2020 Bron når Stockholm SVT
23 mars 2020 Bron på plats mellan Södermalm och Gamla stan Infrastrukturnyheter
25 oktober 2020 Invigning Stockholms stad
26 oktober 2020 Bron öppnar för trafik SVT

Ankomsten till Stockholm

Det sista svåra avsnittet var skärgården. GAC Sweden uppger att bron med sina 45 meter var mer än 20 meter bredare än de 32,28 meter som är gränsen i farleden genom Stockholms skärgård. Sjöfartsverket provade passagen i en simulering och lämnade tillstånd under vissa villkor: högst 10 till 12 meter per sekund i vind, minst en nautisk mil i sikt, färd i dagsljus och två lotsar ombord.

Zhen Hua 33 nådde Stockholm den 11 mars 2020, nästan en månad efter det ursprungliga schemat. Hundratals åskådare stod längs kajerna när bron passerade in mot staden.

Så placerades Slussenbron på sina stöd

Bron lossades enligt den plan som staden presenterade redan 2019. Man sänkte fartygsdäcket några meter under ytan. Bron, som fortfarande stod på pontonerna, kunde då flyta av. Det hände ungefär en vecka efter ankomsten, enligt Byggkoll. Med hjälp av bogserbåtar fördes bron sedan fram till sin plats mellan Stadsgårdsleden och Skeppsbron, där pontonerna gled in i brons två avbördningskanaler. De fylldes med vatten tills bron låg på stöden.

Utrymmet var minimalt. Skanska uppger att marginalen mellan bron och stöden bara var 25 centimeter på vardera sidan. De två mellersta stöden, som tar upp huvuddelen av brons vikt, är placerade mitt i avbördningskanalerna och står på borrade stålrörspålar med längder mellan 30 och 50 meter, enligt information från Stålbyggnad.

Den 23 mars 2020 meddelade Infrastrukturnyheter att bron var på plats och att trafiken på Stadsgårdsleden återigen kunde passera. Efter detta återstod endast finjusteringar. I ett reportage från SVT i april 2020 berättade Skanskas produktionschef att bogserbåtar och vajervinschar först förflyttade bron till omkring en decimeter från det exakta läget, varefter stora domkrafter användes för att få den på millimetern rätt. Eftersom vattenståndet i Saltsjön kan svänga upp till tre decimeter inom ett dygn blev det komplicerat att styra sänkningen med hjälp av pontonerna.

Målning och färdigställande

SVT rapporterade att ett skyddstält monterades över bron och skulle sitta kvar till någon gång under sommaren 2020. Under tältet lades både rostskydd och asfalt på. Räcken med ledstänger samt belysningsstolpar installerades också i detta skede. Först när dessa arbeten var avslutade kunde bron tas i bruk. Den slutliga gyllene kulören lades på i flera omgångar.

Det är färgen som gett bron dess smeknamn. Enligt Skanska föll valet på den gyllene tonen för att den skulle passa ihop med de guldgula fasaderna i Gamla stan och med glittret i vattnet. Stålbyggnad skriver att färgen också var tänkt att vara behaglig för alla som varje dag rör sig under, på och intill bron och ser den på nära håll.

Invigningen var ursprungligen planerad till den 23 augusti 2020, enligt Skanska i februari samma år. I stället ägde ceremonin rum den 25 oktober 2020, då kungen och kronprinsessan officiellt invigde bron. Hur dagen förlöpte beskrivs i artikeln om invigningen av Slussbron.

Kritiken mot att bron byggdes i Kina

Frågan om var bron skulle tillverkas väcktes redan under byggtiden. Mitt i rapporterade i oktober 2019, med referens till Aftonbladet och IVL Svenska Miljöinstitutets beräkningar, att sjöfrakten gav lika stora utsläpp som om en medelstor bil kördes genom Sverige 3 500 gånger. Skanska klimatkompenserade frakten via ett FN-godkänt organ. En professor vid KTH påpekade i samma artikel att sådan kompensation inte minskar utsläppen i dag.

Enligt Mitt i valde staden att tillverka bron i Kina eftersom få anläggningar klarar att tillverka en så stor konstruktion och eftersom lagen om offentlig upphandling inte tillåter krav på tillverkningsort. När bron öppnade för trafik i oktober 2020 beskrev Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron i SVT hur bron hade gått från att vara kritiserad till att bli en publiksuccé. Ytterligare åsikter om bron finns på sidan Vad tycker du om Guldbron?

Läget i dag

Slussbron har varit tillgänglig för fotgängare, cyklister, bussar och bilar sedan den 26 oktober 2020. Arbetet i området kring bron pågår fortfarande.

Enligt stadens tidslinje för projekt Slussen, senast uppdaterad den 8 juni 2026, kommer hela den nya trafiklösningen att vara färdig år 2027 medan de sista byggarbetena slutförs år 2028. Först när Slusstunneln är klar år 2028/2029 öppnas slitsen i Slussbron för biltrafik. På stadens sida om pågående arbeten, uppdaterad den 23 oktober 2026, anges att ett skärmtak byggs på brons västra sida inför kommande betonggjutningar.

Vanliga frågor om Slussenbron

Var tillverkades Slussenbron?

Stålkonstruktionen producerades av China Railway Shanhaiguan Bridge Group. Plåtarna skars och svetsades i Shanhaiguan, medan monteringen av hela bron utfördes i Zhongshan i södra Kina.

Varför byggdes bron inte i Sverige?

Stockholms stad uppger att det i Sverige inte fanns hallar och lyftutrustning för sektioner av den storleken. Under upphandlingen försvann en av de europeiska tillverkarna. Den andra kostade klart mer än den kinesiska.

Hur lång tid tog sjöresan från Kina?

Fartyget Zhen Hua 33 avgick från Kina den 2 januari 2020 och anlände till Stockholm den 11 mars 2020. Enligt Skanska var resan 20 333 kilometer lång och förlängdes med cirka en månad på grund av svåra väderförhållanden.

Hur mycket väger Slussenbron?

Olika källor anger olika värden. Stockholms stad angav år 2019 en vikt på ungefär 3 700 ton, Skanska skrev år 2020 om 3 500 ton och Stålbyggnad har angett den totala stålvikten till cirka 3 400 ton.

Vad kostade Slussenbron?

GAC Sweden och Mitt i rapporterar att stålbron kostade 198 miljoner kronor. Denna summa täcker endast bron och omfattar inte hela Slussenprojektet.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 26 oktober 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *